Usch, den här veckan har varit den jobbigaste i hela mitt liv.
I måndags kom jag hem från jobbet kl. halv 7 på kvällen. Och då hade jag ett röstmeddelande på mobilen.
Det var från Luleå tekniska universitet. Hon sa att det fanns en ledig plats på sjukgymnastprogrammet, och att om jag ville ha den så var jag tvungen att bestämma mig innan klockan 10 på förmiddagen dagen efter. =/

Fick lite smått panik. Var superglada att jag kommit in såklsrt, men mindre glad att det var uppe i Luleå. Det är ju trots allt 120 mil upp dit. Tänkte så det knakade hela kvällen. Fram och tillbaka. Linus och jag disskuterade för och nackdelar. Och jag förstår honom om han inte var så sugen på att flytta upp. Man får ju verkligen lämna allt här hemma. Lägenheten, vännerna, famlijen! Kunde inte sova på hela natten. Låg bara och tänkte fram och tillbaka.

Och på morgonen hade jag fortfarande inte bestämt mig. Men till slut ringde jag och tackade JA! Bokade en flygbiljett upp till Luleå, 2 dagar senare. Hämtade en väska och började packa. Visste inte alls vad jag skulle packa med, eftersom jag inte visste när jag skulle åka hem nästa gång.

Ju mer jag packade, ju jobbigare började de kännas. Och Linus och jag bara lipade. Haha! 3 år och distansförhållande skulle inte gå. Inte när man träffats varje dag i 6 år. Så den natten blev de inte heller någon sömn, och min hjärna kunde inte tänka mer. Ena sekunden ville jag flytta, och nästa ville jag verkligen inte. Hade en klump i magen hela tiden, och gråten i halsen.

Om jag hade haft någon månad på mig att förbereda mig hade de nog varit lite annorlunda. Men nu var det 2 dagar! 2 dagar att ändra sitt liv på totalt.

Så i onsdags förmiddag ringde jag och tackade NEJ. Sa att de var för mycket på en gång!

Så nu ska jag inte tänka på det mer. Och gå vidare med något nytt. Haha!



Nu blir det gymmet, och ikväll blir det middag i Jönköping.